tidsoptimisten.
Våra semestrar här uppe brukar som oftast vara allt annat än lugna. Denna gång är verkligen inget undantag. Det har varit ett fullspäckat schema och full fart hela veckan. Nu börjar dock äntligen veckan lida mot sitt slut, och bara det sista ska hinnas med.
Vi har hursomhelst haft det toppen. Vi har bland annat badat i Boden, åkt pulka & grillat på pitholmsheden, ätit middagar med allihopa (som vanligt), gått på stan, druckit kaffe, sett på film, busat, hittat eventuell lägenhet, hälsat på hos Angela & familj, hälsat på hos Tjäder & familj, blivit dunderförkylda och säkert en massa annat. Nu ikväll blir det min morbror & hans familj som får sig ett besök, innan det är dags att packa ner allt igen. Imorgon bär det av hemåt, och det ska bli ytterst fint att kramas med Lillis pappa igen. Nu längtar vi massor faktiskt!





ett kort för varje knä.







Många kort blir det, även om det skulle kunna vara det dubbla om man inte glömmer kameran ibland. De flesta är som ni förstår på Lilli, men tur är väl att man då&då kommer ihåg att fota alla andra också!
biten.
Syrran råkade introducera Twilight-serien för mig och nu verkar det inte bättre än att vi har nött de tre filmerna på två dagar, och nyss klickade jag hem alla fyra böckerna så dom finns i brevlådan när jag anländer Växjö!
vykort från Pitholmsheden.




När en säng inte är ett måste.

Efter en lång sovmorgon, där dottern sov längst av alla, begav vi oss ut i det underbara pitevädret. Ryggsäckarna packades med ät,-och drickbart material, pulkorna langades in i bilen och veden fick självklart följa med den också. Timmarna i sandgroparna tog ut sin rätt, och ungarna har sovit som stockar sen vi kom hem! Nu vankas det palt och en relativt lugn kväll.
vykort från Boden.







Idag genomfördes semesterns första utflykt. Vi packade in oss i bilarna och for till tropikbadet Nordpolen, där lek, plask samt häng i den stora bubbelpoolen kan få sammanfatta timmarna innan vi åkte hem igen. Blev även en stor dos äkta känslor samt en och annan hamburgare också. Och glassen såklart, den får jag ju inte glömma!
vykort från Kalmar.
Här kommer några oredigerade kort från vårt dygn i Kalmar.



Ett underbart och mysigt Bed&Breakfast nära slottet. En promenad på stan, fika och sedan en buffé på Zorbas får sammanfatta onsdagen. Torsdagen flög vi, och det gick hur fint som helst. Lilli var på topp och grät inte en enda gång. Och vi fick dessutom stå bredvid Di Leva några minuter vid informationsdisken på Arlanda. Stort!
ps. glöm inte earth hour ikväll klockan 20.30. Kram på er!
resa lätt?

Älskling: Förlåt att jag lämnat lite disk kvar till dig, inte hunnit dammsuga, bädda rent eller städat toan. Men det finns lite glass kvar i frysen! Puss
brrr.
Nån som såg "Dom kallar oss artister" igår förresten? Om inte, kan jag jag rekommendera SVT Play för en timme Bo Kaspers Orkester-njutning. Blev också väldigt road av att Bosse lyssnar på Luleås stolthet Olle Nyman. En mycket duktig kille som besitter en enorm talang. Jag borde ju veta, eftersom vi är gamla klasskamrater från gymnasiet.
very slow food.
Ingredienser: 1,5kg benfri fläskkarré i bit.2 gula lökar.1 hel vitlök.1 flaska hickory BBQ-sås (250ml). salt. nymalen svartpeppar.
Till servering: 2 portionsbröd per person, tex baguette, hamburgerbröd eller pita.1 finstrimlad röd lök.1 burk salsa.1 burk majs.3dl gräddfil.

inte med bästa tajming.
Jag ska nu ta en dusch, försöka vila lite samt hålla tummarna för ett snabbt återhämtande. Tar dock ödmjukast emot alla förslag till snabb lindring och magiska knep för att förkylningen inte ska bryta ut. Skulle inte gått barhuvad på promenaden igår, det står klart. Fan också, jag som aldrig är sjuk.
vårfint från stan.


ett försvarstal.
Och nu när ungen är framme, så ska man självklart även nu vänta på hur det blir sen, eller när man får andra barnet. För dååå blir ju allt så mycket värre. Och jobbigare. Why state the obvious? Det fattar väl vem som helst att två barn är jobbigare än ett, men kan nån för nån jävla gångs skull säga att det är ROLIGT att ha barn, och att ett syskon är ROLIGT för det första barnet? Hur givande det är att ha barn? Oavsett om man har ett, två, tre eller fler.
Har bara lust att köra ner kommentarerna i halsen på dessa kvinnor, för jag känner inte att jag delar uppfattningen alls. Jag har faktiskt aldrig känt mig så ödmjuk inför en människa eller en uppgift, som jag gör när jag är med Lilli. Jag har inte heller en enda gång tyckt att det är jobbigt på riktigt, eller att jag är så tärd av sömnbrist att detta är nåt jag måste påpeka för omvärden i allmänhet, och gravida förstagångsmammor i synnerhet. Fick heller inte en enda bristning på magen, och trots att förlossningen (som naturligtvis skulle vara det värsta av allt) tog nästan 36 timmar, har jag aldrig varit med om en mäktigare upplevelse. Att krafterna som kommer i slutet i stort sett kan jämföras med övernaturliga. Och sen... Miraklet som sprattlande kommer ut och skriker åt en, och fullständigt kör över en, så överväldigande det är.
Varför inte fokusera på detta? Hur vackert, underbart och fantastiskt det är med ungar, istället för att hela tiden beklaga sig över att dom är busiga, trötta och gnälliga, men framförallt informera en om att det hela tiden ska bli värre och att ens liv i stort sett är över. Jag HOPPAS att det blir värre. För annars vore det väl nåt fel? En unge som ligger på rygg och dreglar hela sitt liv, är väl ändå att klassa som utvecklingsstörd?
Uppmuntra blivande föräldrar med positiva tips, istället för att försöka dämpa ens entusiasm och glädje över att få barn med dessa negativa påståenden. Alla barn är inte likadana och alla vuxna är verkligen inte likadana, så förutsättningarna att min familj blir som nån av dessa familjer är sannerligen inte stora. Jag har inget gemensamt med omständighet och negativism. Det blir vad man gör det till, inte sant?
Nu ska jag se över packningen vi behöver på torsdag, då ungen gör sin första flygtur.
Peace!
kameleonten.

Ikväll är för övrigt pappa på jobbet, så vi tänkte gästa Angelica & Elton som också är ensamma hemma. Är dock sjukt sugen på godis idag, och tror faktiskt inte att jag kan hålla mig. Nån liten bit kanske man kan få ta ändå?
för en god sak.

där kaffet fortfarande kostar en & femtio.

Drog på oss kläderna och ett glatt humör och styrde kosan mot Börjes i Tingsryd för en fika.
Blev även ett snabbstopp på Mylla i Ingelstad där vi hittade lite nytt secondhand. Nu blir det fredagsmys med pappa & det lilla monstret. Trevlig helg!
bråket.
Idag blev det skiftbyte efter en dryga halvtimmen. Jag fick svälja ilskan över att känna mig besegrad och överlämna stafettpinnen till pappa. En stor kopp kaffe och lite kladdkaka gjorde däremot bot. Nu sover det lilla monstret och vi tassar på tår här hemma en stund till.

den nya äventyraren.





På grund av halkrisk samt en väldans brant uppförsbacke, valde vi att slopa grottan och istället bara hänga en stund vid utkiken Hultaklint. Räckte gott och väl med tanke på blåsten däruppe.
bildbeviset.

come fly with me.
För oss två kostar resan drygt 3100 kronor, och hade vi bokat efter den 21:a hade det varit det dubbla ungefär, så passa på. Både inrikes och utrikes resor finns!
djurintresset.

Har en känsla av att det kommer vara såhär ett antal år framöver.
mello.





västerbottenspaj.
Pajdeg: 125g smör.3dl mjöl.1msk vatten.0,5tsk salt.
Fyllning: 3 ägg.2dl grädde.200g riven Västerbottenost.0,5tsk salt.1krm vitpeppar.1dl frästa kantareller. Eventuellt lite hackade färska örter på toppen.

god tvåa.
Senaste två nätterna har förresten varit helt fantastiska för den trötta mamman. Lilli har av nån anledning sovit som en stock från niotiden på kvällen ungefär, och bara vaknat för mat en enda gång på hela natten. Så hade det inte varit för en gosig och pigg katt, hade det blivit sömnrekord inatt. Det blev oavbruten sömn i sex timmar innan det var dags för mjölkning. Sedan sov vi som stockar till klockan åtta, då det var någon som ville vakna och stiga upp.
Är med andra ord v.ä.l.d.i.g.t nöjd med de nya sovrutinerna och tror i mitt stilla sinne att det alltid kommer att vara såhär. Är faktiskt (patetiskt nog) redan helt inställd på det.
Önskar en trevlig fredag!
nya jackan.



Från en fika på stan med Angelica, till en kvällsfika med Annica. Nu ska jag röja upp lite här innan vi åker till henne och äter scones!
tripp trapp trull.



Fina vänner ska man vara rädd om ♥
mjölktanten.
Trodde i mitt arma sinne att man var lite av en expert efter ungefär en månads amning, men så är verkligen inte fallet. Amningen ändrar ideligen karaktär och från början hoppades man bara att mjölken skulle räcka och bröstvårtorna skulle sluta ömma. Nu vet man inte vad man hoppas på. Att ungen blir mätt såklart och att inte bli biten i ovan nämnda vårtor kanske? Ska i alla fall bli skönt om ett par månader, när hon kan äta välling & gröt som mättar lite längre.

en ganska anspråkslös helg.
Tanken var egentligen att fota familjen så dom kan sätta in ett kort i tidningen, men prat och skvaller ledde först till att Lilli somnar och läggs i sovrummet (där det bästa ljuset för fotografering är) och en stund senare kroknar Elton. Dagen övergår i kväll och ljuset med det försvinner, så vi bestämmer att fota nån annan dag istället. När ungarna sovit en stund, fick de utsvultna föräldrarna på sig ytterkläderna och gick ner till Spice N Rice för lite angenäm utfodring. Någon timme där och sen hem till oss igen för häng i soffan och ett glas vin. Framåt tolvsnåret var vi dock slut alla fyra och bröt upp det trevliga.
Igår blev också en väldans lugn dag med ännu en promenad i finvädret, som dock helt tog knäcken på mamman (kombinerat med en sen lördagskväll) varav jag och Lilli sov middag ett par timmar. Vaknade yrvaket klockan fyra med huvudvärk och en man som frågar om jag kan göra en sås. Förutsättningarna för en sås var dock få, så det fick bli gamla hederliga stuvade makaroner istället. Och köttbullar. Efter middagen tog vi det lugnt en stund innan vi begav oss till Tipshallen och Johans träningsmatch.
Trots att det var jätteskönt när han slutade spela, skulle jag faktiskt ha saknat matcherna. Så hans abstinens efter dryga månaden (som gjorde att han började om igen), var egentligen inte så farligt som jag trodde. Nu är det spel i lägsta divisionen, vilket lämnar utrymme för umgänge på ett sätt som division tre skulle satt stopp för. Man får titta på matcher, men kan ändå äta middag ihop. Sånt gör mamman nöjd!
sånt man mår bra & blir glad av.




premiärturen.
Trots en tur på dryga kvarten, känner jag mig stolt att jag faktiskt klämde in mig i pantalongerna och masade mig ut såhär i den friska kvällsluften!
fyra månader.

I övrigt verkar allt vara bra, hon växer som hon ska och allmäntillståndet är fortfarande toppen. Tanden är dessutom nästan helt synlig nu, och första vändningen till mage är i väldigt nära förestående. Det är med andra ord en pigg & glad fyramånaders vi har att göra med nu för tiden!
Längd: 64cm
Vikt: 6310g
adjö.
Förbudet gäller dock inte glass och fika. Nåt smarrigt måste man ju få äta, right?
