10 månader.

Fler firardagar i faggorna. Lilla fröken blir nämligen tio månader idag och det har firats med en snabbis i svampskogen där vi hittade exakt tre kantareller, kycklinggryta till lunch och nu sover hon lillfisen.

I måndags gjordes den sista BVC-kontrollen här i Växjö och allt var frid och fröjd som sig brukar. Nedan bjuder jag på två oredigerade kort taget med nya objektivet samt Lillis nya kroppsmått!

Längd: 73,5 cm
Vikt: 9300 gram


Vår lilla tjej börjar vara stor. Reser sig upp själv och står kvar när man lämnar henne, går längs med möbler och väggar och uppför trappor obehindrat. Skrattar när man själv skrattar, tycker om att rida häst på mammas och pappas rygg och älskar att gunga. Speciellt om man spexar till det samtidigt med att låtsaskrocka eller smyga bakom henne och hoppa fram och yla Buuu. Hon säger mamma och pappa, ka som i katt, dä som i där, tit som i titta och förstår vad lampa, klocka, tutte, mat och lite annat är även om det inte kan sägas än. Hon har sex tänder: två nere och fyra uppe och en sjunde är på väg där nere. Nattsömnen har därför sista tiden varit något ansträngd. Febertoppar, gnäll, gråtattacker och mycket drömmar präglar senaste veckorna, medans dagsömnen fungerar jättebra med timslånga vilor. Om några dagar blir hon dessutom Piteåbo och ska åka bil genom nästan hela Sverige för första gången - men troligtvis inte för sista.

ingen vanlig dag.

För det är ju ändå min födelsedaaag. 29 år idag alltså. Och med det genast bara ett år närmare 30. T-r-e-t-t-i-o. Helt sjukt vad gammalt det låter. Krisar inte jättemycket idag - som jag ändå trodde jag skulle göra - så det kanske kommer nästa år istället då jag verkligen är nära. Eller så har jag mognat och insett att det faktiskt är rätt trevligt att bli äldre.

Den som lever får se helt enkelt.

Dagen har börjat fint i alla fall. Blev väckt av mannen och Lilli som firade med fruktsallad och paket i sängen och äntligen (och gladeligen) fick jag mitt efterlängtade objektiv. Pengar och bilåkarpaket i form av godis, nötter och en hem ljuva hem-tidning fick jag sedan av johans föräldrar och nu sitter vi (läs jag.. dom andra sover) och fnular över vad resten av dagen skall innehålla. Regn och rusk och några futtiga plusgrader samt en dotter som börjar bli sjuk, inbjuder ju inte direkt till en önskan att vistas utomhus, så förmodligen förlägger vi dagens aktiviteter inom fyra väggar. Kanske shopping i köpcentret, eller en lång fika någonstans får duga?

Och träningen då? Blev lite si och så med det förra veckan med ursäkten att packa är viktigare. Det är sånt som jag bittert får ångra nu, men som tack och lov går att åtgärda genom att vara bättre den här veckan. Förhoppningsvis alltså.

Hipp hipp hurra för mig!


nedräkningen.

Bloggsuget är stort idag kan jag meddela. Har massor att berätta och fina bilder att lägga upp, men tyvärr saknar vår egen dator internet här, så bilder blir det inga om jag inte lägger över dom på deras dator, men då blir det oredigerat istället. Och så har jag inte tid riktigt...

Känns faktiskt rätt skönt att ta lite semester från bloggvärlden, även om det är mycket man vill dela med sig av... Kan hursomhelst berätta att vi har blivit grymt bortskämda med god mat i helgen, fika, mys och annat och jag har dessutom blivit av med kantarelloskulden. Såg och plockade min första igår morse nämligen. Kul som attan!

Idag har vi i alla fall vaknat från helgens dvala och ska färdas in till stan för en playdate med Elin som sitter barnvakt åt brorsonen Elias. Lite senare är det BVC för tiomånaderskontroll och så ska jag förbi jobbet och fota en kollega till hemsidan och säga hejdå och allt det där. Obeskrivligt skönt med en agenda ändå. Även om vi sa att vi skulle ha semester.

Nu är det hursomhelst bara f-e-m dagar kvar...


följ skatorna och hitta det du söker.

Katten med andra ord.

Han som inte ville komma igår när vi skulle åka. Han som fick klara sig utan mat inatt för att vara så hungrig till morgonkvisten att köra in till stan och hämta honom minsann inte skulle bli ett problem. Han som efter 2,5 mils ylande i bilen äntligen också är här. Och som han fann sig till ro på en gång.

Nu ska vi bara trixa i honom lugnande tabletter en gång om dagen tills vi ska köra de h-u-n-d-r-a-t-r-e-t-t-i-o milen. För då ska han bara ha dom var fjärde timme. Jojo.. det om något lär ju skapa dom där trevliga rivmärkena man var full av när han var bebis.


att vara färdig.



Så. Nu är väskorna packade, golven moppade och fönstrena rena. Extrarummet är fyllt till brädden med alla prylar och väntan på flyttgubbarna som kommer den 3:e september skall i stort sett bara fyllas med trevliga det-här-känner-vi-för-att-göra-idag saker.

Det har tagit oss ungefär en månad (oeffektiv tid) att packa ihop livet, sälja vissa saker och fundera och planera. Det har krävts nästan femtio bananlådor, femton kvardratmeter underlagsfoam för golv att slå in ömtåliga saker med, tre tejprullar, otaliga sopsäckar och många kronor back vid försäljning/kassering av möbler/saker och det har behövts ganska exakt tolv kubikmeter utrymme av femton möjliga, för att inhysa allt som är vi.

Men nu stänger vi alltså dörren till vårt gamla liv, åker till Moheda en vecka och påbörjar sedan resan mot det nya. Och jag kan knappt bärga mig...

före, under & efter.

Lite dålig uppdatering här på bloggen nu känner jag, men vi har bara så förbaskat mycket att göra för tillfället. I morse passade jag och lillan dock på att lämna flyttstöket och åkte till Angelica & Elton halvt i nattsärken för att avnjuta morgonkaffet på bortaplan. Framåt lunch körde vi hem igen och har fixat lite mer med kartonger, packning samt övriga vardagssysslor som att laga mat, sova middag och krypa omkring på golvet och leka häst med en överförtjust liten dam. Och pillat lite här och pillat lite där. Såna saker.

Och just ja. Soffan. Den vi har lånat av Angelica senaste månaden är numera också ett minne blott. Såld och skeppad till en familj i Lessebo nu i eftermiddags.

I detta nu sitter jag alltså med träsmak i röven vid köksbordet (som ännu inte packats ihop) och har precis vinkat av mannen som ska göra det första av två nattpass. Och heeela tiden slås jag av tanken att kila in i vardagsrummet och sätta mig sådär skönt tillrätta med fötterna i högläge och datorn i knät och bara slösurfa och pilla tänderna med en placker samtidigt som tv:n står på lite mjukt i bakgrunden. Meeen.. det är alltså aningens svårt just nu.


Under soffans glansdagar och således före försäljning.


Efter soffans glansdagar och innan lånesoffan kom in i familjen.


Och så har vi efter. Bara efter, helt enkelt.

Vill man titta på tv med benen i högläge och en dator i knät så är det alltså såhär man får göra det. Bekvämt? I think not!

inför hösten.



Nya gummistövlar från Celavi. Faktiskt rätt smart att göra gummisar med låga skaft så dom är enklare att ta på och av (och förhoppningsvis missbrukas inte detta förtroende av småttingarna som ska bära skon...) och så finns dom i storlekar ända ner från 19 tror jag. Jag köpte dom här på Babyproffsen men de finns såklart att hitta (billigare dessutom) på nätet.

Men men. Nu är då vår lilla höna helgarderad för regn och slask i alla fall och skönt är väl det!

lottakaka.

En himmelsk marängtårta med chokladkräm i mitten som Johans mamma bjöd på någon gång här i våras när det var stormiddag med hela familjen Waldestål. Tårtan är för 15-20 personer men jag tror inte det låg en enda smula kvar på plåten när vi var färdigätna och mungiporna rena. En perfekt tårta att bjuda arbetskamraterna på med andra ord!



Botten:
400g mandel (mald/krossad).5dl socker.2msk potatismjöl.1tsk bakpulver.10 hårt vispade äggvitor.

Blanda de torra ingredienserna och rör ner i marängsmeten. Bred ut i en klädd, smörad och ströad långpanna och grädda 30 minuter i 175 grader.

Kräm:
De 10 äggulorna.3dl socker.2,5dl grädde. Koka detta tills det blir krämigt. Blanda sedan ner 200g blockchoklad & 200g smör när smeten har tjocknat.

Låt svalna och häll/kleta ut det på marängbotten. Garnera med vispad grädde och valfri utsmyckning en stund innan servering. Jag valde alltså krossad dajm igen för att det är så sjukligt smarrigt! Och för er glutenallergiker: no worries, den innehåller inget mjöl så ni kan också njuta!

closing time.

Fullt upp nu sista veckan kan jag meddela. På fredag är det besiktning av lägenheten och sen förflyttar vi oss till Johans föräldrar för en veckas resväskeboende innan det är dags att ta E4:an norrut. Städa, packa det sista, packa väskorna och hinna med lite mer därtill innan fredag alltså.

Men sen. Nästan som semester en vecka och sen drar vi.

Längtan är rätt stor nu ändå.

i strandbjörket med alla pikéskjortspappor.



En prima punkt att spendera en eftermiddagstimme på, när man har en understimulerad unge!

Nu ska det bakas sliskigheter här hemma inför morgondagen. Tänkte nämligen bjuda mina arbetskamrater, som en sorts tack-för-den-här-tiden-men-nu-flyttar-vi gest. Hoppas det uppskattas. Vad det blev får ni se imorgon!

tvätt.

Att det är så roligt. Varje gång.


gud hör bön. eller hur är det man brukar säga?

Igår.



Hällande regn, tolv grader och nästintill storm ute. En dotter som stod och bankade både huvud och händer mot en kall fönsterruta och en mamma som halvt apatiskt satt och gungade sig varm i soffan med ett täcke över axlarna och bad till gud att det skulle bli varmt igen. Ungefär så.

Nåjo... inte riktigt kanske. Men nåt åt det hållet. Äh, ni förstår vad jag menar... S-v-i-n-k-a-l-l-t var det i alla fall. Och allmänt trist helt enkelt. Men så idag. Förutom blåsten Allan så har det faktiskt varit riktigt behagligt. Nej. Sköönt tillochmed. Sol och allmänt fin stämning och vi fick dessutom till en grillat och social samverkan med några goda vänner i det fina vädret. Det ni! Fantastiskt vad lite bön kan göra ibland eller hur? Även för en agnostiker som mig...



Nu däremot, är jag så sjukt trött att jag måste ansluta mig till dottern som snusar så gott därinne i vår säng. Det är ju en dag imorgon också menar jag... Natti natt!

dagen det blev höst.



Alltså. Vad hände? Tolv grader, regn och så grått att man aldrig tror sig få se solen igen. Och träden som har börjat få röda blad. I augusti. Som fortfarande räknas som en sommarmånad. Det var förvisso rätt skönt att slita på sig regnstället och bädda in fröken i filtar där under regnskyddet i vagnen och knata iväg till bibblan i rask takt. i förmiddags. Men ändå. Det är sommar. Jacka, mössa, isbitar till fingrar och röd näsa hör inte sommaren till hur mycket man än försöker intala sig att det är sommar. Det.måste.bli.varmt.igen. Så är det bara!

På bibblan satt vi hursomhelst och hurvades i ett hörn och åt en efter-förmiddagsvilo-frukost bestående av kaffe, skinkmacka, gröt (till lillan) och en ne..chokladboll som det knappt fanns varken choklad eller havre i. Vad det egentligen var i har jag ingen aning om. Lämnade den smaklösa halvan kvar på bordet och såg att någon annan gjort detsamma. Varför lämna tillbaks den eller be dom tillsätta mer kakao/havre när man kan Sända Signaler, liksom?




Efter chokladbollsbesvikelsen gick vi dock till sagorummet (för att mamman skulle få läsa sin lånade Amelia men som inte gick så bra, så hon blev tvungen att köpa en egen istället) där vi däremot fick äran att träffa en agent  vid namn Herbert. Han hade minsann burat in buset i lite mer än trettio år och kunnat det här med elektronik i sextio år och gav en tacksam och storögd liten fröken ett mycket spontant men fint omhändertagande. Lärde henne lägga pussel och klättra på mjuka klossar, brejkdansa och sånt. Trots att han bara var sju. (Och egentligen hette Jakob).

Kul med ungar alltså. Vet aldrig vad som kommer!

vecka två. dag 3.

Oj. Idag blir det spö hörrni. Hoppade träningen igår också till förmån för kaffe och kaka med Ida & Tilde, en lite.för.sliskig Napoleonbakelse med Johan och sen en lite.för.stor portion av ljuvlig pasta Carbonara på Venezia tillsammans med svärfadern och min lilla familj. Johan fyllde ju år och ibland måste man ju ta en för laget menar jag... eller hur det nu funkar sånt där.. jaja.

Nu har den lilla människan somnat för en stund så det är egentligen bara att sätta igång. Och det ska jag. Efter en kopp kaffe och mailkoll, fejjan, tradera, hemnet och allt det där.


På åtta veckor med bara enkla styrkeövningar hemma samt löpning och promenader har jag alltså tänkt gå ner dom sista fem graviditetskilogrammen. Startvikt: 61,5 och målet är 55-56 kilo ungefär. Det tror jag blir lagom.


Andra som också gör en viktresa: Lena, Yohanna & Therese. Fler som vill följas åt? Let me know, så håller vi koll på varandra! Upp eller ner i vikt spelar ingen roll.

Spö nu som sagt. Hujj.


Och just det. Gissa vad han fick i present av mig? Fina knivar så han kan skämma bort mig ännu mer med att laga ännu mer av sin goda mat, mohahahhaha. En får inte va dum!

all you need is love.

Vet ni vem som fyller år idag? Det gör Lillis fantastiskt snygga och underbara och fina pappa. Mitt lilla lammkött.

Som jag träffade på Kafe deluxe strax innan tolv för ganska exakt fyra år sedan, som luktade så förbaskat gott att det var svårt att hålla sig på benen och var sådär varm ni vet. Varm och manlig och mörk och hade vackra gröna ögon. Och spelade fotboll och älskade barn.

Som jag lämnade på busstationen med ett telefonnummer i handen och ett löfte om en kaffe när jag dansade hemåt genom den ljuva augustinatten. Som jag dejtade i ungefär två månader innan jag var säker på min sak och tjöt fram I'm getting married this yeaaaar (som Chrlotte York på Staten Island-färjan mitt i natten) på en fest i början av oktober. Mina tre bästa vänner skrattade och tjoade och tyckte säkert att jag var knäpp. Eller så förstod dom att jag menade allvar trots den skämtsamma tonen.

Och gifta oss ska vi förhoppningsvis göra nån dag. Det blev inte det året, men gott och väl något annat.


Grattis älskling på 27-års dagen!

vecka två. dag 1.

Tog visst en träningspaus idag bara för att kunna shoppa barnkläder, dricka kaffe med Elin och sen vara i lekparken med en väldigt nöjd Tutta som invigde sina nya galonisar med att krypa runt i den regnblöta sanden.

Men jag mätte mig för en stund sen. Och har nog (om jag mätte rätt då vill säga) banne mig minskat en halv centimeter över magen. Om det stämmer då som sagt. Dåligt? I think not!

Midja: 79cm
Mage: 73,5cm (tadaaa)
Höft: 100cm

Förresten. Nån annan som gör en viktresa eller bli-snygg-igen-deffar efter exempelvis graviditet? Säg till så kan vi ju följas åt. Länkar såklart om du har en blogg, annars följs vi bara.

nya barnkläder.

Vi strök ner på stan i förmiddags för att hitta regnbyxor/galonisar till Lilli samt ett par nya byxor, men så hade ju Lindex fått in så himla mycket fint att det råkade blir lite mer som fick följa med hem.


Jeansharemsbyxorna blev favoriterna direkt och mössan var ju också bara så sjukt fin. Regnbyxorna är från H&M och kostade 199kr. Inte farligt alls!

en i timmen.

Dagen i bilder:


08.00 - Frukost. Efter en väldigt snurrig natt och en mamma som fick sovmorgon till halv åtta.
09.00
- Uppdatering av allt som hänt i världen (alltså bloggar, fejjan och mail). Inte värre än så.


10.00 - Träning såklart.
11.00 - Klåfingret och jag på toan efter en dusch.


12.00 - Det bjöds på lunch hos Johans mormor i Alvesta, men samarbetsviljan var väl sisådär.
13.00 - Jag nattade Tuttan för middagsvila.


14.00 - Kaffe och äppelkaka och surr med tanterna.
15.00
- Fortfarande kvar i Alvesta men ska precis ut på promenad.


16.00 - Vi hamnar på Bror Pehrssons Möbler och jag förälskade mig i det här köksbordet. Tyvärr..
17.00 - Hemma igen och dags för ännu mer mat!


18.00 - Vi badar efter att pappan har åkt på fotbollsträning och jag fnissar litegrann för att hon blev slående lik en nittioårig liten farbror på det här kortet...
19.00 - Tar hand om disken efter att hon har somnat.


20.00 - Börjar redigera några av dagens bilder samtidigt som vi tittar på Allsången.
21.00 - Slopar allsången efter en stund och städar/rensar i lillans garderob istället.


22.00 - Packat ännu mer prylar men här åker dagens sista lock på och två trötta föräldrar sätter sig med en tung suck i soffan. Den ena får senaste sportnytt och den andra skriver blogg samtidigt som hon har en tjock kurrande katt under vänsterarmen som pockar litegranna på min uppmärksamhet. Sådär myspysigt.

En bra dag helt enkelt! Förutom det där med bordet då...

vecka ett. dag 7.

Ska bara skriva det här inlägget och sen blir det lite uppvärmning med hopprepet och några övningar på casall-mattan. Kör som vanligt på rygglyft (som är så otroligt skönt för ryggen) armhävningar och kissande hunden. Och så kör jag igenom dessa lätta övningar för nacke och rygg som jag främst har problem med.

1. Titta rakt fram. Dra in hakan så att du visar dina dubbelhakor. Slappna av. Upprepa rörelsen 5-10 gånger.

2. Dra in hakan och vrid huvudet lugnt från sida till sida så långt du kan. Upprepa rörelsen 5-10 gånger.

3. Stå rakt och sträck vänster arm mot taket. Känn att hela sidan sträcks ut och växla arm. Upprepa rörelsen 5-10 gånger. (Plocka äpplen)

4. Stå rakt och lite bredbent. Sätt händerna i ryggslutet. Böj ryggen bakåt och upp igen. Upprepa rörelsen 5-10 gånger.

5. Sitt med rak rygg. Sätt händerna bakom nacken. Pressa armbågarna bakåt så att skulderbladen dras ihop. Slappna av och upprepa ett par gånger. Rörelsen kan göras både sittande och stående. Upprepa rörelsen 5-10 gånger.

6. För "kompakta" ryggar
Efter en dag på jobbet sjunker kroppen ihop och ryggen känns lätt kompakt. Då underlättar det att sära på kotorna. Ligg ner på rygg och dra ihop knäna mot magen. Slappna av och vila gärna en stund på mage för att slappna av i ryggen. En härlig avkoppling även för sinnet. Gör övningen en gång.

 

Brukar även använda mig av sjukgymnasternas sju steg för bättre rygg och nacke när jag vill variera mig. Väldigt sköna övningar. Igår tog jag en sväng i löpspåret och stretchade väl inte så jättebra efter så nu måste jag sätta igång. Bli lite mjuk och skön så jag tränar bort träningsvärken!

 

Rygglyft. Kolossalt skönt.


att längta litegrann.

Nu har den där rätta flyttkänslan börjat infinna sig ändå tycker jag. När man bara vill härifrån och få packa upp allt igen. Köpa nytt och börja om från början och sådär less på att se alla kartonger stå uppallade längs väggen i lillans rum. En hög med bildäck och svarta sopsäckar i ena hörnet och en tom vacker gammal byrå i det andra, som jag bara längtar efter att få placera ut i den nya lägenheten. Och träffa familjen och njuta av norrlandsluft och havet. (Som inte är salt utan bräckt, för dom som aldrig har badat i bottenviken och inte visste det).

Men framförallt ska det blir så obeskrivligt skönt att lämna den här lägenheten. Som hela tiden varit vår tillsvidarelägenhet där vi bara skulle bo ett tag tills vi hittade huset eller en annan, bättre. Som vi nu har bebott i tre år och fyra månader och vantrivts i ungefär i tre år och fyra månader.

Så ja. Det ska bli skönt att flytta. Om än vi kanske överdrev en aning vad gäller avståndet.


urbanistas.

Träffade upp Jennie och Annica för en sällsynt trevlig fikastund på Palladium nu i eftermiddag. Lyxig räkmacka, apelsinjuice, skaldjurssoppa till Jennie, chokladboll, kaffe och en vääldigt overprised rabarber/havre med-lite-bränd-maräng-på-toppen cheesecake (eller nåt) till Annica och så lite live-jazz från övervåningen på det. Fint skare va!

Och vet ni? Jag hade utsläppt hår hela tiden. Fastän det blåste och virvlade runt i ansiktet sådär fastnar-i-läppglansen-psykbryt-irriterande och hade en fröken som slet i det med sina klibbiga bananfingrar. Kanske gör man om det. Kanske inte.



oknytt i växjös sumpmark.



Nåja. Sumpmark och sumpmark. I början är det sumpmark med stora ulliga tjurar som betade och en miljon syrsor som satt längs med grusvägen och verkligen skrek ut sina krii-krii läten. Syrsan ni ser på bilden var drygt sju centimeter lång, ganska läskig och klättrade uppför mitt ben och blev förmodligen så paralyserad av chock  - när han rätt så dramatiskt och i vild panik blev bortslagen från nämnda ben - att han så fint satt kvar och lät sig fotograferas. Att syrsor var så stora hade jag ingen aning om.

När vi lämnat träsket med alla syrsor entrade vi Bokhultet. Växjös Naturreservat. En sån där trolsk bokskog som i vanliga fall ger 100% energi och en stor dos friskt syre, men som igår bara kändes sorgsen och obehaglig när vi promenerade i stort sett ensamma på de jordiga stigarna. Ljud och rassel i busksnåren, myggor och hela tiden den där känslan av att nåt ska hoppa fram fick oss att vända efter nån halvmil. Och ja. vi undvek syrsornas sunset avenue och valde en annan väg till bilen. Skrockfull? Javisst.

dom där bilderna.

Kom av mig lite känner jag när jag skrev förra inlägget och lillan var trött och hungrig och allmänt bara som barn är som mest. Underbar alltså. Så istället för att göra allt det där man e.g.e.n.t.l.i.g.e.n borde göra så har vi skuttat omkring här och lekt häst, skrattat, ätit lunch, fått dagens tjugominutersträning avklarad och bara varit sådär smågosiga hela förmiddagen. Tittat på katten genom balkongdörren igen. Diskat (faktiskt) och ja, bara myst helt enkelt.

Nu sover hon och jag har fortsatt med att svara på kommentarer och nu känns rumpan sådär avdomnad igen som jag alltså har försökt undvika sista dagarna. Inte en fördelaktig position att ligga lite halvt uppallad mot en kudde med rumpan djupt nersjunken i en relativt nersutten soffa om man har ryggvärk kan jag meddela. Men men...

Gårdagen blev hursomhelst toppen. Vi hängde en stund hos Johans föräldrar och åkte sen med Simon & Therese till Alvesta marknad (utan att marknaden hade börjat och vi gick omkring där som fyra fån varav den ena hade en unge på magen och suktade och längtade efter marknadsgodis och knallar.. helt utan resultat). Sen skådade vi Lillis farmor skända flaggan (dock utan mening) med grilltändaren, åt en mycket god middag och innan vi körde hem svängde vi förbi hos farbrorn med tre påsar flyttrensad garderob till äldsta dottern som tydligen blev ett mycket uppskattat inslag. För såväl de euforiska flickorna som fick leta och prova och förundras över alla nya kläder, som för pappan som i och med min generositet slipper springa i köpcentrets klädaffärer hela hösten. Alltid kul att göra någon glad!

Men här är dom alltså. Dom där bilderna som jag nu har ägnat alldeles för mycket uppmärksamhet och som verkligen inte är speciellt speciella eller ens förtjänar att byggas upp såhär mycket. Bara vanliga det-här-har-vi-gjort-idag bilder. Nu har lillan vaknat och jag ska ta hand om den där bajsblöjan som stinker lång väg. Kram och trevlig lördag!


Ofrivillig koordination: Om man håller fingrarna i ett V med höger hand så borde det bli ett V ovanför huvudet också. Eller?

Fundersam Lilli i klänning från me&i. Och så den skändade flaggan såklart.

Farfar busar med Lilli. Och så jag där i bakgrunden med tandpetarn i högsta. Förtjusande!

bara för att hon är så himla fin. och för att det går fortare.



Dom små händerna är ju så söta att man nästan dör litegranna när hon krampaktigt håller i vällingflaskan samtidigt som hon sneglar på bolibompadraken och andaktigt drar i sig morgonens första föda. Ett underbart ögonblick att fota och föreviga!

Nu däremot står hon här bredvid (när hon egentligen skulle sova) och biter på linsskyddet och drar i dataskärmen och blåser ut luft med underläppen sådär sött medans jag försöker svara på så många kommentarer och frågor jag kan. Samtidigt som jag bemödar mig med att redigera och lägga upp bilder från igår men inser att dom här bilderna från imorse nog får duga tillsvidare. Inte helt lätt att kombinera barnpassning med egna intressen alltså.

vecka ett. dag 3.

Eftersom vi inte har en våg här hemma, så tänkte jag hålla koll på reduceringen/minskningen med hjälp av mått istället. Vet att jag väger ungefär 62 kilo, men som sagt. Lättare att mäta kanske. Nedan är hursomhelst omfattningen och allt det där mysiga som Johan har att krama och jag försöker klämma in i mina forna Replay 26:or.

Midja: 79cm
Mage: 94cm
Höft: 100cm

Träningen idag har redan avklarats här hemma (som jag alltså har tänkt göra hela tiden) och har bestått av tio minuter hopprep, rygglyft, min rygg-rulla-upp specialare, armhävningar, sit-ups och motsatt arm motsatt ben. Easy peasy!

jag är lucy in the sky.

Idag har vi lagt packningen åt sidan och tagit en välbehövlig paus. Det står tio tomma bananlådor i lillrummet sen igår, men känner jag mig själv rätt så lär det hinnas med i helgen ändå eftersom effektivitet och ett visst mått av tetrisinspirerat tänkande när det kommer till packning är lite av mitt signum. Och så tycker jag det är roligt att flyttpacka. Roligt. Hur sjukt är inte det? Ända sen jag var liten har jag organiserat, flyttat, möblerat om, planerat lådor och garderober efter innehåll eller önskemål. Och det är alltså fortfarande lika roligt. Helst ska det göras med en småslarvig tuche så det ser lite sådär halvnonchalant och ogenomtänkt ut också. Men utan att det blir slarvigt på riktigt. Typ som när jag sätter upp håret. Perfekt på sätt och vis men tillrättalagt in i minsta detalj. Fastän jag alltid har det i en hög slarvig tjorv. Ja, ni förstår säkert. Ordnat kaos typ. Eller nåt.

Eftermiddagen har i vilket fall som helst varit superhärlig. Lekt och busat, fikat med Johans mormor och Angelica & Elton, blivit av med vår stora lampa i sovrummet och nu på kvällskvisten gick jag till världens mest ensamma gungställning här i trakten och svingade lillan lite. Gick hem som vanligt.



Nu tänkte jag lägga ihop datorn och sitta med allvarlig blick och djup rynka i pannan och bara ta in allt som Ernst pysslar med. Hämta inspiration och förundras över hur denna gänglige och smått fantastiska karl tar sig an det vackra värmländska brygghuset. Och längta efter min egen fantastiska karl som snart kommer hem efter ännu ett långt arbetspass såklart.


Besöksstatistikpinnen har förresten helt gått bananas. 953 stycken har tittat in här. 953! Det är en ökning med ungefär.. ja, grymt många procent i alla fall. Svindlande!

vecka ett. dag 2.

Det här med att träna då, som inte är så lätt som man kanske skulle kunna tro. Sprang ju igår, men gjorde nåt med ryggen (före, under eller efter.. vet inte så noga) och detta har tyvärr medfört att jag inte kan röra mig så bra idag. Väldigt ont och väldigt stel i ryggslutet. Blev därför bara en promenad på förmiddan och sen larvade jag ner mig på golvet till Casall-mattan och körde några övningar som min kära sambo har lärt mig. Mest såna som är sköna för ryggen, men det blev även armhävningar, sit-ups, kissande hunden och rygg-ups(?). När man ligger sådär skönt hopvikt med armarna utsträckta framför sig och sen rullar upp sig ni vet. Tog hursomhelst några bilder så ni kan beskåda min praktfulla lekamen där på golvet när jag försöker mig på det här med träning.

Nån kanske bli inspirerad menar jag...



Dagen i övrigt kommer dessvärre återigen gå i fikandets tecken. Johan blev inkallad att jobba idag, medans jag får besök av Angelica & Elton som varit till BVC samt Johans mormor. Och minns jag inte helt fel så bakade hon bullar igår och vill förmodligen bjuda bort några. Lite kontraproduktiv dag idag alltså. Jag menar, tacka nej till nybakta bullar gör man ju bara inte. Även om man försöker tappa dom där fem överblivna graviditetskilogrammen.

att bli tagen på sängen.

Opsan.

Här skulle man precis göra ett småtöntigt inlägg om hur duktig jag varit på att träna idag, och så får man se sig själv på f.r.a.m.s.i.d.a.n. Med stort F.

Blogg.se alltså. Med bilden på Johans farbror dessutom när han och hans konkarong står på bryggan och fryser och funderar på om dom ska hoppa i eller inte. Så otroligt skoj och jag hälsar såklart alla nya (och gamla) läsare ett varmt välkommen och hoppas att ni ska trivas. Och tackar såklart raringen på redaktionen för den fina äran. Väldigt skoj som sagt!



Och nu? Nu tänkte jag bjuda på dom där småtöntiga bilderna när jag ligger på golvet och larvar mig och tror att jag gått ner ett kilo bara av dessa små övningar. Minst. Men det får bli sitt eget inlägg tror jag så håll till godo!

det här med att hålla vad man lovar.



Ser ni? Minsann. Hon tog sig ut i spåret ändå trots allt snack om choklad hit och bullar dit och att det råkade vara tre månader sen jag sprang och inte två, som jag trodde några inlägg ner. Ha! Och som jag flög fram. 2,5 kilometer (nåjo) ren glädje och absolut ingen frustande pustande rödansiktad mamma framme vid målet. Det gick tillochmed så bra att jag småsprang med vagnen på minirundan medans Johan sprang sina kilometrar.

Eftersom detta är nåt jag har gett mig fasen på nu, att gå ner lite i vikt och bli sådär slank och snygg ni vet, så tog jag faktiskt ett "före" kort idag (som om det skulle hinna ändras till imorgon)... men men... för att se om jag förändras nåt alltså. Med hänsyn dock till att folk verkar tro att jag har en fin kropp(?) efter barnafödandet så väljer jag att inte publicera nån bild. Än i alla fall. Vill ju inte göra någon besviken menar jag. Kanske kommer längre fram istället när jag har en "efter" bild också. Bara för att väga upp och kompensera. Jämna ut. Och sånt.

Vad tror ni? Fem kilo? Med deadline om åtta veckor? Hm...
Ja.Så får det bli.

att man måste vara så nyfiken.

Såhär skriver Aftonbladet i sin senaste chokladartikel. Inte riktigt vad jag behövde läsa nu alltså.

Njut av choklad
Att blanda choklad och bär är en god idé.

- utan dåligt samvete.

 

Älskar du choklad och vill äta det mest hela tiden? Här är 6 tips för dig som inte kan avstå men ändå vill kontrollera ditt chokladbegär. Eller hur? Kontrollerat är väl inte mitt signum direkt...

1. Välj mörk choklad framför mjölkchoklad. Studier visar på den mörkare chokladens fördelar, till skillnad från mjölkchoklad. Inte heller bra när man är addicted till båda.

2. Kombinera din choklad. Välj chokladöverdragna bär som till exempel jordgubbar eller russin. Dessa är också enkla att göra själv genom att smälta lite choklad och doppa en torkad favoritfrukt däri. Blanda några chokladbär med lite nötter och du har ett gott snacks. Tänk bara på att inte sätta i dig för många. Kombinerar för fullt, men kan ändå inte göra det med måtta tyvärr..

3. Köp mindre storlekar. När du är sugen på en chokladkaka köp den mindre sorten. Undersökningar visar att vi äter upp hela kakan även om vi tänker att vi ska spara en del av den. 200gram är väl litet?? Eller??

4. Beställ frukt. Till efterrätt på restaurang kan du beställa in lite frukt med en bit choklad på sidan. Enkel och ljuvligt gott med frukt och choklad. Vill du göra en smarrig efterrätt hemma kan du ringla lite smält choklad över din fruktsallad. Känns ju ändå rätt meningslöst om man väljer att vara nyttig för en gångs skull. Att ringla choklad över menar jag. Man smälter ju inte choklad för att doppa frukter i om man är sugen på choklad. Då skippar man ju frukten. Helt. Eller?

5. Sug på chokladen istället för att tugga. Fokusera på den goda smaken i munnen och njut av hela biten. Om du äter samtidigt som du är distraherad av teve eller telefonprat är risken att du av vana fortsätter stoppa chokladen i munnen eftersom du inte riktigt njutit av den. Ja. Jo. Det kan ju funka..

6. Ge efter för ditt chokladbegär. Brukar du äta något annat för att undvika att äta det du egentligen vill äta? Det slutar oftast med att man äter en massa för att sen ändå äta det man vill ha. Så spara på alla onödiga kalorier och ät en liten portion av det du är sugen på, och njut! Haha, precis vad jag brukar säga till min älskling när han säger att jag är väldigt söt. Men inte så vältränad kanske.


Som sagt... den där Marabou med frukt & mandel jag tryckte i mig häromveckan var alltså helt ok. Eller vad tror ni? Ok, då säger vi så!


om att bli snygg igen. och sånt.

Kom precis på att jag inte har sprungit på två månader, att powerwalkingen helt avtog efter andra försöket, att jag har ägnat aningens för mycket tid i soffan, ätit alldeles för mycket godis och fika i sommar och att det här med att vara hemma hela dagarna inte gynnar ens kropp till det bättre. Alls.

Det är bara så trist att inte ha motivation till att träna (när magen och låren i sig borde vara motivation nog).

Nähä, Olga Rönnberg. Nu jävlar. If you want something. Go get it. Period. Så är det. Imorgon börjar mitt nya liv. 10:e augusti är datumet för min renässans. And it feels good!

undra om han misstänker.

Typ att han måste byta bostad först en vecka hos johans föräldrar och sen till det nya hemmet i Piteå. Eller att han måste åka bil i 130 mil. Typ sånt. Han ser då inte så lite konfunderad ut när han smyger omkring i lillrummet och luktar och hänger med huvudet och ser lite sådär småolycklig ut bland alla prylar och kartonger.



Har i alla fall pratat med veterinären om lugnande tabletter så jag hoppas att dom gör nytta när det bär av. Att sitta i samma bil med en skrikande katt i drygt tjugo timmar är nog ingen höjdare.

fölsedagsönskning.

29-års dagen börjar närma sig och det här året är presentbehovet mindre än minst tror jag.
Har egentligen bara tre saker på listan:

Det här objektivet. (Nikon Nikkor AF 50 mm f/1.8D)

Dom här solbrillorna då jag är less på att äga ett par gamla repiga plastiga kopior. (Ray Ban Aviator)

Och ny parfym. (Men jag har fortfarande inte bestämt hur jag vill dofta. Jimmy Choo, Daisy by Marc Jacobs, någon från Clean-serien är hetingarna just nu i alla fall så jag ber att få återkomma med mitt val lite senare.)

Vill man improvisera skulle jag bli väldigt glad för skor, kläder, nya gardiner, köksbord, soffa, muggar och porslin från bland annat Indiska, sittbänk från Åhléns och en massa annat som rör hemmet. Men helst i presentkortsform eftersom det är lättare att packa ner och flytta!

Och appropå presenter så fyller ju Lillis pappa år snart också, så nu efter lunch har jag planer på en tur till stan så vi kan hitta något till honom också.

the times they are a changing.

Gårdagen blev så fantastiskt lyckad att jag tillochmed somnade i ögonmejket med ett stort leende på läpparna helt utan att det gjorde nåt. Dom flesta av de bästa kunde vara med och det var väldigt länge sedan jag hade så roligt. Vi hade ett gör-det-själv lager av drinkmaterial, ett vin köpt enbart för sin snygga förpackning och alla de klassiska chips-och-dip tillbehören att tugga på. Ett hemgjort drinkmått och improviserade soffbord fick duga i flyttstöket och vi har sjungit och skrålat till Viktors gitarrspel och vi har sjungit och skrålat till bland annat George Harrison, Stones, Lizzy, The Band och Dylan och fått tårfyllda ögon av Henry Mancinis Moon River. Vi har dansat som Penny Lane och skrattat sådär hejdlöst att käkarna gör ont och ögonskuggan lägger sig i en sträng på ögonlocket. Och vi har verkligen njutit av kvällen.

Hela vägen ner till stan dessutom. I regnet, utan att det gjorde nåt. För vi hade så förbaskat roligt. Med våra fina vänner som kommer att fattas oss nåt oerhört.



Och idag? Idag har jag otroligt nog mått mycket bättre än jag förtjänar så vi har pussats och kramats med Lilli som fick sova hos farmor & farfar och så har vi packat och rensat skor och kläder. Igen. Och ätit en massa onyttigheter och strosat omkring med otvättat hår hela dagen. En söndag mysig som alla andra helt enkelt.


ett uns av lyx.

Att smyga iväg till shoppingcentret när de andra sover, dricka muscovadokaffe på Espresso House helt själv och bara njuta av att kunna svänga sig fritt i butikernas klädgångar. Att sitta och skriva ner sina funderingar på en servett som det står "det är såna som du som aldrig går härifrån med mjölkmustasch" i tystnad utan att tio fingrar kommer och drar i dataskärmen och råkar pricka enterknappen eller andra hur-fasen-får-man-tillbaks-det-som-fanns-på-skärmen knappar.

Såna saker.

Att kunna dofta på parfymer bara för att tiden ska gå. Och att förälska sig i ett par skor och köpa dom bara för att man tycker sig vara värd det.

Och sen. När man kommer hem igen. När man känner den där fullkomliga lyckan av att se dom man älskar och få borra näsan i dotterns halsvalkar och dra ett djupt andetag och bara fyllas till brädden av ovillkorlig kärlek. Helt oslagbart. Även om man bara varit borta nån timme.


Mina nya förälskelser kommer från Vagabond och ser alltså ut såhär och åker lätt på till kvällens festligheter. Skål!


som det ofta ser ut hos oss nuförtiden.



I takt med att hon blir allt duktigare på att stå upp desto mer vill hon utforska. Såklart. Sopskåpet, knivlådan, lådan med alla bakformar och bakplåtspapper aluminiumfolie och annat skoj i är det absolut mest attraktiva i köket (förutom kattmatsskålen) men råkar också vara ett big no-no, varav man tvärt blir arg över förbudet och gråter en skvätt och klämmer ihop ansiktet sådär sött så kanske kanske mamma öppnar ändå.

Fruktlösa försök kan jag meddela men så fruktansvärt sött att hjärtat dör litegranna.

En fördel med utvecklingen är dock att hon numera fattar vad vissa saker är och kan krypa bort och hämta dem själv. Exempelvis hämtar hon tutten och stoppar i munnen helt själv när jag pekar och säger "titta tutten, däär, hämta den". Helt underbart!

Idag har vi gått lös på den sedvanliga att-göra-listan-innan-vi-ska-ha-fest-och-Lilli-ska-sova-borta, och vi hann väl nästan klart. Ikväll vankas det festivalkäk nere på stan samt träffa johans gamla kompisar så nu ska jag bara göra klart det sista inför imorgon. Lillan sover förhoppningsvis skönt i vagnen bland alla mysiga stånd och blinkande lampor så vi kan stanna en stund.

Om det inte spöregnar som det gör nu då såklart.

idag var tonen en annan.



Det lovades 23 grader och sol men när vi kom till Svanebro idag igen (vanemänniskor som vi är) blåste det snålt utan den där solen som utlovats och termometern kan inte visat på mer än 20. Max. Så efter att ha suttit på gräset och huttrat under filtar i två timmar (jo vi stannade faktiskt så länge ändå) packade vi ihop matsäcken och handdukarna och kaffet och alla barn och åkte hem.

Skådespelet förde mig osökt till pappan och sonen som diskuterar huruvida det är badvänligt eller inte på Pite Havsbad anno 1980. "Men bada då" är en replik som etsat sig fast på hörsnäckan sedan filmen hyrdes av pappa tillsammans med en sån där videobandspelare med tillhörande axelremsväska på bensinmacken.

Och som vi skrattade. Åt de dråpliga skämten, åt Gösta som var så lik vår pappa, åt morfarn som ville göra lite som han själv ville och åt sonen såklart. Som står som en glasspinne i vattnet och säger "Det är kallt. Jag vill inte bada." För där hade vi ju själv varit. Tre glasspinnar med en pappa som också tycker att vi ska bada.

vid svanebro tidigare idag.


Medans vissa blev påkomna med att äta flipflops, cirkulerade tomten och bjöd på pepparkakor. Av smaken att döma gick de troligtvis inte gick åt vid förra julen, därav den maskerade generositeten.

En tvååring med färdigbakad bekymranderynka.

Två av fyra syskon som ville åka räserbil, men bara en gick i.

En pose av dottern värdig Loa Falkman samt en mamma i en ganska klassisk (och aningens lam) pose.

Svanebro 2011.

En stilstudie i Hur man får in sex personer på en yta av 1 kvadratmeter. Sen var ju frågan huruvida alla skulle rymmas i bilen. "Om vi börjar med den lilla, kanske?" sa mamman medans sonen höll fast bilen.

En stilstudie i Hur man skämmer ut sin söta tonåriga dotter med långt vackert hår och en blick som bara utstrålar "Hoppas ingen ser oss. Hoppas ingen ser oss. Hoppas ingen seeeer oss!" Och så plumsade vattnet och pappan gör ett sånt där stolt titta-vad-jag-är-rolig knyck på huvudet, som om han fortfarande hade hår.

Han som ska bli artist och showa på Wallmans när han blir stor.

Den söta tonåringen med det långa vackra håret och hennes kusin med hans tillika söta dotter som gärna vinkar till hon som alltid står med kameran redo.

Så ja, vi har haft ännu en fantastisk sommardag måste jag säga!

rödvinssås.

Jaha kära vänner, då var framsidan stekt också. Precis kommit hem efter en dag på stranden - som dom säger här i småland, fastdetintefinnsnågrastränder - och är alltså lite mer rosa även på framsidan. Nu ska vi snart äta rödvinssås (med klyftpotatis och passande nog fläskfilé) så jag återkommer senare ikväll med några härliga bilder från "stranden".

Rödvinssåsen är förresten den godaste jag har ätit i såsväg. Niclas var det som lanserade den och tydligen har den gått i arv från hans mamma. Platsar mer än väl på finrestaurang och är inte alls sådär bökig och avancerad att göra som rödvinssåser annars brukar vara. Rekommenderas alltså om man vill ha såsen from heaven!

idag.


Mickan & Annamika bröstar upp sig för fotografering. Övriga bilder är dock av det mer spontana slaget!


Har vi badat i Annamikas bostadsrättsföreningspool. Kört flytbil(?). Ätit melon så dreglet rann. Solat. Druckit kaffe och ätit smält marabou med frukt & mandel somärsågodattjagnästanåthelasjälvutanattskämmas och bränt mig så jag ser ut som en skär liten gris på ryggen där jag inte nådde att smörja (för att be någon annan gör man ju inte).

Festligt, inte sant?

Bränd rygg är ungefär lika trivsamt som att tvätta av ögonmejket med Dove handwash utan tillräckligt med vatten. Men vi har jäkligt fint väder i alla fall.

Imorgon tar vi framsidan!

bland kartonger & flyttskräp.

Nu är det helt plötsligt bara en månad kvar tills vi flyttar, och helt plötsligt börjar jag bli nervös. Man funderar rätt mycket just nu i alla fall eftersom det ändå är ett stort steg att byta landsdel bara sådär. Kommer vi att trivas? Ska vi köpa hus? Finns det jobb? Lära känna folk? Typ sånt. Vi har ju ändå bestämt oss av en anledning, men nu när sommaren är här och vi hittar på väldigt mycket, speciellt med alla våra fina vänner, så dyker automatiskt såna här funderingar upp. Här har vi vår trygga famn av vänner, ett bra kontaktnät och båda har fast jobb. Med möjlighet till andra jobb om vi skulle vilja.

Längtar såklart väldigt mycket och tror fortfarande att vi har gjort rätt val och att vi kommer att trivas och allt dedär. Men ändå. Tankarna svävar ganska mycket just nu. Lite småsvindlande sådär.

En praktiskt sak har hursomhelst löst sig och vi har äntligen funnit ett mycket tillfredsställande fraktsätt. Så den 2a september bär det av. Då kommer en lastbil och hämtar sakerna och vi påbörjar resan. Hua. Stort det här. Inte alls lika stort som när jag flyttade ner. Då ville man bort från stan och se annat. Plugga och träffa nytt folk. Bli vuxen, liksom. Nu är man vuxen och ska välja rätt för sig själv och sina barn. Rota sig och sånt. Så det är stor skillnad...

Till våra vänners ära
har vi dock bestämt att ha en liten gathering här i vårt spartanska hem på lördag. RixFm-festival kommer hit i helgen så en sista fest med innan vi går ner till öltälten tyckte vi var på plats. Det är ju inte så att vi aldrig mer kommer att träffas igen. Men. Det blir glesare mellan gångerna och någon kanske vi verkligen inte träffar fler gånger. Det är ju inte bara vi som har haft funderingar på att flytta menar jag.

Jaja. Det här blir skitbra och nu måste jag verkligen få frukost i mig innan det blir alltför känslosamt. Jag och grodan ska eventuellt till Annamika och hänga vid bostadsrättsföreningens pool idag, så nu är det hög tid att komma ur våra pyjamaser och starta den här fina dagen!

att hälsa godmorgon.

Med håret på ända och spretandes åt alla håll har jag haft en ovanligt händelserik morgon. Lillan bestämde sig för att vakna 05.28, men efter en flaska välling låg vi i alla fall kvar en timme och halvsov/brottades/försökte få henne att somna om/whatever. Man har inte riktigt koll på vad det är man gör där fumlandes i gryningen.

Halv sju gick det inte mer, så det var bara att kliva upp. Och kommande timme hann hon med att bajsa på golvet (fick vara utan blöja en stund och är det inte kiss som kommer, så är det alltså bajj) samtidigt som jag försöker steka pannkaksrester, torka bajs (och försöka undvika att hon plockar upp det) och hålla reda på den lilla grodan när hon just då också sonderar köksskåpen. Såklart.

Rusar med bajset till toaletten, rusar tillbaks till köket för att stänga av plattan och ser i ögonvrån hur hon får tag i mina kakformar (med en pajform i glas i botten) som går i tusen bitar över hela golvet. Skyndar mig bort med henne för att spola av glasdammet från fötterna, sätter henne i vardagsrummet och hoppas att jag hinner plocka lite av glaset innan hon har hunnit tillbaka till köket. Och så håller vi på några vändor innan allt är borta och golvet är dammsugit. För att slippa henne i köket kändes det tillochmed ok att hon fick härja fritt i badrummet. Ett sånt där grevinnan-och-betjänten moment, där man såhär i efterhand skulle velat ha det på film.

Och eftersom hon valde att vakna så tidigt har det varit ganska gnälligt här ett par timmar också. Bara som grädde på moset menar jag. Nu sover hon dock, och jag? Jag ska nog göra henne sällskap ändå.


Ps. Bilden på mig är något missvisande. Även om det gick över fort, så var jag inte riktigt så nöjd och tillfreds just under själva krissituationen...

Föräldraskap bloggar Matbloggstoppen
RSS 2.0