Augustifamiljen

Säger inte så jättemånga ord än men pratar desto mer. Hela tiden för att vara exakt. Och hon härmar oss andra i det mesta. Både med att försöka säga rätt ord och vad vi gör. För det mesta är hon glad men har ett temperament som påminner om mig själv som barn och den där tvåårstrotsen folk pratar om kan mycket väl ha börjat göra sig påmind. Hon älskar fortfarande människor och barn (speciellt mindre barn än hon själv) och hon är väldigt omhändertagande. Tycker om att kramas och näsas och så är hon sådär finurlig ibland när man säger till henne eller frågar nåt. Förstår det mesta av det man säger och är väldigt hjälpsam. Hämtar saker när vi ber henne tillexempel och kastar gärna skräp i soporna om nåt ligger på golvet. Hon sätter på sig skorna själv och älskar mössor, skor och accesoarer. Bygger lätt ihop Legoklossar och är fortfarande sådär pillig av sig som hon varit hela tiden. Tycker om att rita, åka cykel, titta i böcker och drar gärna omkring på en docka eller gosedjurskatten. Och så har vi den riktiga katten, som fortfarande är nåt hon bara älskar men inte riktigt får komma nära än. Annars så pekar hon mycket just nu, klättrar överallt hela tiden och står gärna och vinkar i fönstret åt folk.

Ord hon kan/försöker säga:
Mamma, pappa, titta, tutte, där, katt, lampa (bampa/jampa), traktor (tack-to), cykla (dyck-da), äta, mera (me), docka (doh-ta), hej, näää, nej, oj och tack.